Då var det skola igen, föreläsningen är va klarad och delar av laben med. Ska vara tillbaka vid halv ett och fortsätta. men bara en halv timma eller nått...

Just nu önskar jag att jag inte var någonstans, allt känns bara så jävligt jobbigt, och jag komplecerar saker hela tiden. Och vet inte ens var jag vill längre, ena stunden vill jag det ena och andra stunden nått helt annat.

Hur ska jag göra!??

När det gäller frågan om M så tycker jag att han e värd nått mkt mkt bättre än det han har nu. Sedan känns det som om mor och far tycker om honom mkt mer än ar jag gör, men visst det hade varit värre om de inte hade tyckt om honom.... men men

Jag kan ju inte längre ens tygla mig själv!

Känner mig så neggativ till allt hela tiden, men ändån e det bara att le och va glad för det ska man ju vara. Önska att jag skadade mig riktigt illa snart,och då verkligen se vem/vilka det e som gentligen bryr sig.

önskar att livet vore lättare än vad det e!!!