Det har visat sig att det tydligen går bra för mina ex... Jag bitter? Aldrig skulle jag ;)

Det är en speciell känsla som uppkommer när jag frå reda på att mina ex har kommit längre i livet än vad jag. Den ene är fördig med skolan och flyttar till stockholm för att jobba. Den andre ska visst bygga hus.

I bland/ rellativt ofta funderar jag på hur livet skulle sett ut om jag fortfarande  hadde varit tillsammans me någon av dem. Samtidigt infinner sig tanken, varför gjordes det inte ett försök till för att se om det kunde fungera? Ibland funderar jag att detta är inte likt denne person, men samtidigt kan ju denne person ha ändrat sig lika mycket som jag har gjort.

Tankarna är många och förvirrande.  

Ensamheten är stor och skrämmande.

Dags att sova efter en underbar kväll med min emma <3

Mitt i läsandet om hur lac regleras flyger tankarna iväg. Inte till det man hade hoppats (dvs. genreglering), eller det beror på hur man ser det, på sätt och vis är det ju "genreglering"... ;)Plötsligt mitt i läsandet började jag fundera på hur jag skulle reagera om M och M skulle skaffa barn. Egenterligen är det ju inte en otänckbar tanke, men det känns oerhört obehaglig...

Då var det dags för det hemska tentaplugget, som ofta annars bärjar tankaran flyga iväg och det slutar med att man sitter och tittar rakt ut i rummet med en tomhet i blicken. 

Vete fasiken om jag gjorde rätt drag i helgen när jag valde att gå ut, men skoj hade jag iaf. Efter det har jag börjat fundera ännu mer och ikväll när ajg satt och tittade på kort slutade jag bara att bläddra och satt oc htitta på ett jätte fint kort och kände hur värmen steg inom mig. Sen fanns det tyvärr kort som fick kylan att krypa i mig också, men det gick jag fort förbi.

Imorgon hoppas jag på tentaplugg med min favoritpojkar. Vilket brukar leda till att dagen blir rolig och hekt fantastisk.

Mammor kan ibland vara allt för gulliga, hon hade en känsla av att jag inte skulle äta ordentligt under tentaplugget nu, så hon hade åkt inte till stan och köpt mat till mig och och lagt i frysen för att jag skulle få det till helgen när de kommer upp och hälsar på. Färdig grillad kykling hörde jag att det rycktas om, undra om hon har koll på att kykling inte ligger länge i min frys...;) 

För cirkus en vecka sedan började mamma med sinbehandling, hon verkar fortfarande må förhållande vis bra förutom att hon mår lite illa rellativt ofta och går kontsant på morfintabletter. När jag kommer hem efter tentan kommet troligen hon ha börjat att tappa hår.

Pappas behandling verkar hjälpa åt rätt håll, hans M-komponent sjunker, snabbsänkan sjunker och blodvärdet ökar--> BRA!! Han tagit 3 av 6 behandling at så man kan väll säga att han har kommit halvvägs. Han har tappat en hel del av håret men inte det gråa stråna. Tyvätt har syrenen börjat blomma hos grannen hemma, och pappa ligger och hostat konstant. Så allergin är ftamme och spökar lite, men hoppas det snart blir bättre. 

Dags att sova!!

Nattinatti