Direktlänk till inlägg 28 september 2009
hej!
Då sitter man här och borde göra en säkerhetsdeklareation, fast det gör amen inte... eller borde man börja med att skriva labrapport, vilken skall var ainne på torsdag så det e hög tid att börja på den...:S Men jag känner inte för det...
Känner mig åter igen jätte ledsen och vet inte vasrt jag ska ta vägen, känns som om allting hopar sig och man e så stressad att man inte orkar någon ting inte ens att sova. Sov 4timmar i natt, försökte sedan sov anär jag kom hem men det gick inte så bra för at pappa liggr på taket och lägger om papp, så nu e han precis ovanför mitt mur:(.
Blev lättad när jag kom till skolan idag och insåg att vi inte hade nån labföreläsning, eftersom jag var 20min försenad om vi hade haft det. Men som tur e så e den på onsdag, och då e det en bra fråga om man e i tid i skolan då?? Skulleinte förvåna mig om jag inte e det...:(
Fick idag reda på att Rosita är sjuk och att jag inte kan åka dit på torsdag som det var planerat. Hade sett fram emot detta sedan sommaren...
Vad fasiken e det som tynger mig??, orkar inte med att ha et så här, speciellt när jag inte vill ta tag i saken och fixa det utan låter bara tiden gå och hoppas på att någon löser det åt mig.
Har nu efter 3 och 1/2 år tröttnat på att pendla och fattar inte varför ajg inte flyttar upp tillgötet där jag har migg liv och trivs. Vad gör jag när jag e hemma, jo jag sitter hemma och väntar på att dagen/kvällen skall gå så att ajg får möjlighet att åka till skolan igenm det är ju där jag har mina vänne roch dem jag vill umgås med. Den enda anldningen att bo kvar i lalla faklenberg skulle vara att familjen är här, men den finns ju alltid kvar även om man flyttar.
Lägger idag 5timmar på att jobba och resa på en dag, vilket är den tidan jag gentligen har fritid för resten av tiden borde jag plugga, men det gör jag inte eftersom jag inte orkar. och då blir det en stor börda när man väl skall göra det...
Nä nu får ajg not ta tag i saken och göra rapporten så den blir färdig tills på torsdag...
kramkram
Av livet ska vi lära och dess pålga ska vi bära. Ja, jo så är det, just nu känns det som om man inte längre väntar på att dö, utan att bli attakerad av det jävla monstret. Ett monster som förstör mångas liv, ett mostare som inte bara förstör livet...
Det är en speciell känla som sprider sig i kroppen, tror dock det kallas kemi. Det är den där känslan som gör en så glad och lycklig och man bara sitter och ler och alla tittar lite frågande på en och ler tillbaka. Då känner man att något som har hän...
Tiden går fort i bland.... Jag blir gammal, eller nja bara 25. Men det jobbiga är att jag associerar det till andra när de fyllde 25... Jag inser nu hur olika syn på saker man har beroende på hur gammal man är, speciellt förhållande. Martin skulle de...
Jag kände dig inte, men träffade på dig ett par gånger. Den gången jag pratade med dig verkade du som en go kille. Men aldrig trodde jag att du skulle lämna dena jor såppas snart. Den första person jag täkte på när jag isåg att det var en kemistudent...
Kommer jag någosin finna en person som jag kan berätta allt för, kommer jag någonsin hitta en persom som jan kan älska fullt ut? Kommmer jag ågonsin våga följa min dröm, kommer jag någonsin följa mitt hjärta? Kommer jag nånsin leva det liv jag vill. ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
||||
7 |
8 |
9 | 10 |
11 |
12 |
13 |
|||
14 |
15 | 16 |
17 |
18 |
19 |
20 |
|||
21 |
22 |
23 |
24 |
25 |
26 |
27 |
|||
28 | 29 |
30 |
|||||||
|