Söndag kväll, jag har precis kommit in från att ha klyvt ved i två timmar och innan det varit på marknad i skönevad.

En trevlig dag har det varit, men ändå är det nått som tynger mitt hjärta.

Jag vet på sätt och vis vad det är men kan inte få bort det. Jag vet inte hur jag ska göra för att inte ha gråten i halsen när jag är ensam. Förstår inte hur jag ska göra för att bli så glad som jag var för 1½ år sedan. Vad är egenterligen felet?? Känns som om alla försöker att göra allt för att göra mig glad, men ändå blir jag inte det. Det måste vara ett stort fel på mig!!

Nu blir det pankakor som mamma har lagat :D