vad är det som händer?, Jag vill inte veta, jag sitter bara här och vill vra ensam men samtidigt inte. Jag vill så mycket, samtidigt jag inte vill något. Vill bara att tiden ska gå, vill bara att tiden ska så still. Jag vill bara gåta, men jag vill vara glad, fast jag kan inte. Det är som knivar i hjärtat, som inte vill  luta göra ont. Ja brukar kunna skriva av mig det, fast nej, det verkar inte gå. Jag kan inte göra det jag vill. Jag vet ju inte ens vad jag vill. Jag vill bara lägga mig i ett hörn och krypa upp i forterställning och att någon kommer och kramar om mig.

Har spenderat kvällen med att titta på gamla kort. Vilket aldrig brukar sluta bra. Det slutar alltid med att jag saknar den tid som en gång var. En tid som alldrig kommer tillbaka. En tid som jag bara nu kan få ha i minnet och njuta av det som var.

Gårdagen var helt fantastisk, så underbar som det nu kan vara. Mamma blev aldeles förvånad och glad av lycka. Maten var helt fantastiskt, 7rätter men delt fantastiska smaker.

1. Krabbröra inlindan i gurka toppad medkrästa och en kräftsås red på kasava.

2.Sparris med Holandansås och pocherat ägg.

3. RÅBIFF!!! (mums!)

4. Rödbetor lillagade på två olika sätt med dubbelpanerad torsk.

5. Kalvbräss och grilad purjolök.

6. Blomkål och spetskål tillsammans med vaccad vildand.

7.Kokt rabarb och fattig riddare :)

En helt fantastisk kväll med andra ord! :) 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Av livet ska vi lära och dess pålga ska vi bära. Ja, jo så är det, just nu känns det som om man inte längre väntar på att dö, utan att bli attakerad av det jävla monstret. Ett monster som förstör mångas liv, ett mostare som inte bara förstör livet...

Det är en speciell känla som sprider sig i kroppen, tror dock det kallas kemi. Det är den där känslan som gör en så glad och lycklig och man bara sitter och ler och alla tittar lite frågande på en och ler tillbaka. Då känner man att något som har hän...

Tiden går fort i bland.... Jag blir gammal, eller nja bara 25. Men det jobbiga är att jag associerar det till andra när de fyllde 25... Jag inser nu hur olika syn på saker man har beroende på hur gammal man är, speciellt förhållande. Martin skulle de...

Jag kände dig inte, men träffade på dig ett par gånger. Den gången jag pratade med dig verkade du som en go kille. Men aldrig trodde jag att du skulle lämna dena jor såppas snart. Den första person jag täkte på när jag isåg att det var en kemistudent...

Kommer jag någosin finna en person som jag kan berätta allt för, kommer jag någonsin hitta en persom som jan kan älska fullt ut? Kommmer jag ågonsin våga följa min dröm, kommer jag någonsin följa mitt hjärta? Kommer jag nånsin leva det liv jag vill. ...